Sitter uppkrupen i sängen, helt död efter ett träningspass. Det där med att vara född med den där förbaskade genen som gör att man inte kan bedöma hur trött man är, utan måste köra på tills man nästan dör. Men också - det där med att få känna den där trötta känslan efteråt. Det är ju en bra känsla ändå. Tänker tillbaka på ytterligare en sådan där overkligt bra helg. "Igen?" tänker ni. Och ja faktiskt, igen. Blir lycklig i hela kroppen när jag tänker på att det går mer och mer mot vår och att det finns hur många sådana där fina helger som helst framför oss. Som liksom bara väntar på oss. Fler helger med direkt efter jobbet-vin med världens bästa tjejer, sovmorgon, caféfrukost, planlöst på stan-strosande med mamma, uteserveringslunch, tacosmiddag med Erika och dans till alldeles för långt efter att solen gått upp. Och sedan söndagsfilm med Sofia såklart. Så maxat och så perfekt. Fördel nummer 178 med att bli vuxen och slippa jobba helg. Absolut det bästa som hänt efter uteserveringshäng, solglasögon och vårsnygga män. Gillar lyxen i att inte behöva bry sig om något annat än vad tusan man ska ha på sig och hur fasen vinet ska korkas upp när ingen vinöppnare finns till hands. Åhå-jaja. Så det kan gå. Och nu är det bara två små jobbdagar kvar, sedan är det helg och hela fyra dagar ledigt igen.
Nu ska jag sova, ville bara kika in och säga hej. Puss.
0 tankar:
Skicka en kommentar