31 augusti 2010

100831




Världens gosigaste.

100831





Igår var ungefär världens mysigaste kväll.

Idag har jag varit med Andreas & John-John på stan. De tillhör nämligen högen med människor som, de kommande åren, kan titulera sig högskolestudenter och hade några timmar över mellan skolan och nollningen. Då passade vi på att gå och kika i affärer, äta lunch och bli lite solbrända. När de sedan åkte och tränade ihop tog jag en sväng till farmor & farfar och när jag var tillbaka i Hjuvik igen sprang jag in i super-duper-saknade Johanna. Bra med lite lediga dagar ibland så man kan träffa lite fina människor.

100831

Igår var en sådan dag som ger lite hopp om att sommaren kanske inte är över än trots allt.





Tydligen var myggorna också glada för att solen tittade fram, för idag har jag ungefär hundraarton tusen myggbett på mina ben. Men det gör inget när man kan gå barbent och bli solbränd i ansiktet fast man trott att man gjort det för sista gången i år.

30 augusti 2010

100830

Ikväll ska jag få krypa upp i världens mysigaste famn.

100830

Så här på måndagsförmiddagen, när vädret faktiskt är så fint så jag borde göra allt annat än att sitta vid datorn, kommer den sista dosen med bilder från Italien.














Och nu ska jag faktiskt gå ut. Tjohej.

29 augusti 2010

100829

Jag saknar en bunt med fina människor, bl.a. de här.



28 augusti 2010

100828

Bara några dagar tidigare hittade jag också de här i brevlådan:



Jag tycker att det är fint med post.

100828

Häromdagen damt det ner ett efterlängtat kuvert i min brevlådan. I det låg de så otroligt fina halsbanden som jag beställt härifrån.




Det första är ett halsband som står för Tro, Hopp & Kärlek. Så himla fint med en vinge istället för ett kors tycker jag. Det andra är ett som jag designade själv och som Catrin sedan gjorde åt mig. Blev precis så som jag hade tänkt mig. Hur bra är inte det på en skala?

100828

Detta fick jag med mig hem från Köpenhamn.


27 augusti 2010

100827

Köpenhamn, dag 2.











På resans andra dag insåg jag att jag verkligen inte tycker om att bo kollektivt, att pannkakor borde vara bland det bästa man kan äta till frukost, att jag bott på ganska många olika hotell i Köpenhamn, att danska vaktmössor är fantastiskt fina, att Ströget är väldigt turistifierat men fint ändå, att varannan dansk i klädbutikerna faktiskt är svensk, att det är roligt att shoppa kläder till hösten trots att man inte alls känner sig klar med sommaren, att danska ungdomar inte förstår svenska så bra som danska vuxna, att det hade varit himla fint att ha en liten lägenhet nere vid Nyhamv, att glass borde ätas som inne på Illum där man får göra en egen sort, att att det kan bli ganska tjatigt att höra på ordleken fyra timmar i sträck och att man sover himla skönt på bussen efter mycket traskande i det danska landet.

Och det var den resan det.

100827

Av någon dum anledningen fungerar det inte alla ladda upp foton. Jag återkommer när min dator/blogger slutat dumma sig.

25 augusti 2010

100825

Köpenhamn, dag 1.

















På resans första dag insåg jag att vi på fastfood på Liseberg nog har de bästa cheferna man kan tänka sig, att Camilla, Maria & jag har pinsamt dåliga Lisebergskunskaper, att rullväska inte hör hemma på ett kollektivartat vandrarhem, att det minsann kan regna och blåsa lika mycket i Köpenhamn som hemma i Hjuvik, att jag hittar ganska bra i Köpenhamn trots att jag ett tag kände mig ganska lost, att min kärlek för rosetter är på gränsen till ren galenhet men att man kan fortsätta köpa kläder med rosetter på ändå, att Danmark kan erbjuda mycket god apelsinjuice, att tivoli är väldigt värt när det är gratis och nästan folktomt, att adrenalinkickar och näradödenupplevelser har något fint med sig de också, att en-liters-öl är sjukt mycket öl, att breezer inte ska drickas ur ölglas, att jag skulle haft med mig en tjock tröja, att Burger King-middag inte är gott men väldigt trevligt, att klockan ett är tidigt att gå och lägga sig när man är i Danmark och de flesta andra är ute och super, att jag faktiskt kunde somna trots min våningssängsångest men att ändå inte kollektiv är något för mig, att det är svårt att sova längre stunder än några minuter när man sover 30 personer i samma rum och att man kan skratta åt folk när de ramlar in fulla framåt halv sju-tiden.