090526

Det smattrar mot min ruta. En tisdageftermiddag såhär, utan planer på att gå ut, kan jag inte låta bli att tycka att det är ganska mysigt. Eftermiddagen ska nog tillbringas ett tag framför tv:n, innan böckerna åker fram igen. Det borde inte vara okej, men jag antar att det bara är att bita ihop. Det är ju trots allt bara 15 (what?, jag trodde det var färre) dagar kvar nu.