Denna helgen var Erikas sista helg i Göteborg på ett tag. I fredags hade hon nämligen sista praktikdagen och i söndags flyttade hon hem till Lidköping igen. Sorgligt i lördags natt alltså, när vi stod i garderobskön på andra lång-dagens efterfest och kramades hejdå. Världens grymmaste tjej, vad jag kommer sakna dig. "Okej. Sista helgen nu. Vi måste maxa den med så mycket som bara går" sa någon av oss, och så gjorde vi det. Så det blev en smygstart i form av efter jobbet-vin tillsammans med Hanna i torsdags, en såndär strålande fin Magasinet-aw som aldrig ville ta slut i fredags och så massa öl och galenskaper på andra lång i lördags då förstås. När vi vaknade i söndags var det inte mycket liv kvar i oss, som ni säkert förstår, men till slut lyckades Sofia & jag ta oss till Borås och krama om mamma lite iallafall. Känner ni igen känslan av att det nästan nästan känns lite skönt att få gå till jobbet när klockan ringer på måndag morgon och helgen faktiskt är slut? Tyder på att man haft en alldeles perfekt händelserik helg tycker jag.
Jag började denna veckan med att tacka ja till ytterligare förlängt kontrakt, vilket betyder att jag blir kvar ytterligare över ett år på MQ och i Göteborg. Känns skönt, även om både det ena och det andra känns lite oklart just nu. Firade med en löptur i spåret när jag kom hem. Lyckades springa halvmilen på under en halvtimma, vilket jag var rätt så nöjd över ändå. Tills jag möttes av en instagram-uppdatering om milen på 0,38. Jaha. Jaja. Skyller på att min springrunda faktiskt innehåller extremt mycket terräng.
Och så det här då med; årets mest uttjatade ämne, men som jag ju ändå också bara måste få kommentera - sommarvädret. Vart är det? Det är juni nu och jag har haft ungefär en halv sommardag? Om det fortsätter såhär kommer jag ju ha köpt fler baddräkter och bikinis än vad årets baddagar ens kommer räcka till. Jag säger såhär: skärpning, sommar'n. Vi har faktiskt väntat tillräckligt länge nu.
0 tankar:
Skicka en kommentar