01 november 2015

En månad i Borås.


Det har varit lite tyst här ett tag. En blandning av lite för många flyttlådor, lite för lite tom tid i kalendern och att jag inte haft någon inspiration, antar jag. Men vet ni vad, ibland måste det få vara så med. 

Har varit Boråsare i över fyra veckor nu, och jag lever än. På jobbet tror varenda en att jag blivit alldeles stollig, att jag ju måste vara totalt knäpp. "Har du flyttat till Borås?" "Går upp halv sex varje morgon?" "Pendlar med buss två timmar varje dag?" Jajamen. Precis sådär. Själv är jag mest så väldigt glad. Tänker att allt det där praktiska löser sig, det har det ju alltid gjort. Att bli med ny lägenhet, ny stad och allt det där. Det är ju så väldigt spännande och fint bara. Och att få bo i samma stad som en av sina fina bästisar igen, det är ju så fint så man dör. Bara en sådan sak som att kunna ses en sväng på fredagskvällen över lite pizza och vin. Inte märkvärdigare än så. Jag menar, vin och tre timmars livsprat är väl rimligtvis allt man kan önska sig en fredagskväll? Eller att kunna inleda fredagskvällen med en drink på stan innan man promenerar hem och lagar tacos till familjen som man sedan äter vid ett alldeles för litet köksbord. Också så väldigt väldigt fint.

Annars har de här fyra veckorna gått i ett. Precis som vanligt grejar jag och har mig för att få det där livspusslet att gå ihop. Har ju så mycket grejer jag vill ha in i den där kalendern och vill ju för allt i världen inte att vardagen ska bli vardaglig och trist. Så jag blandar upp jobb, bussåkning och träning med mysiga luncher på stan, en och annan chark-kväll med Sara & Madeleine, små fina lördagsutflykter, pyssel i lägenheten, thai-middagar med Sofia, någon kvällstur till Hjuvik, en efter jobbet-promenad kring Pickesjön med Madeleine, de sista fotbollsmatcherna, en fin aw med en nyfunnen Emma-vän, mysiga kaffe-besök vid köksbordet, en och annan danskväll på Grand, någon söndagsbrunch, en kväll med Erika till låns i Borås, några kvällar på Källvik och en familje-frukost på stan.

Och så utöver allt det där, en liten annan förklaring till min frånvaro här; ganska så många middagar, tv-kvällar och trötta morgnar tillsammans med en skäggig grabb. För vet ni vad? Det har dykt upp en pojk i mitt liv som får det att pirras i magen lite grann.