Maj nu. Herregud. "Vad händer med tiden?" och "Det går så fort hela tiden" är det enda jag hör folk prata om. Och ändå är det precis det jag tänker själv med. Förstår inte? Sitter det där i åldern? undrar jag. För visst gick det aldrig så där fort när man var liten? Eller gjorde det det? Blir ju nästan stressad när man inser hur fort det går och samtidigt tänker på hur mycket man vill göra med den där tiden. Och för att motverka ångesten fortsätter jag att skriva in små utflykter och galna upptåg på varenda liten ledig plats i kalendern. Precis som vanligt, med andra ord.
Förra veckan var ju dessutom kortvecka igen. Lite orderläggning, en gnutta leveransbevakning och ovanligt många fikapauser. Sedan var den veckan i stort sett slut. En mitt i veckan-tur till Borås med bästisfika, fotboll & övernattning på Källvik blev det förresten med, innan det var dags för Valborg och små småningom maj. Erika & jag hade storslagna planer, innefattande vin, picknick och dans. Men när Valborgsvädret lyste med sin frånvaro fick vi tänka om och ha middag hemma istället, innan vi svirade om till partybyxorna, åkte och träffade lite lisebergare och sedan ut för yaki-dans. Dagen efter hade vi mycket att prata om minsann. Ja herregud, en sån kväll. Och en sån vän. Tänk att man kan träffa en person som man klickar med så snabbt och blir så nära på en gång.
Och i lördags hade vi den officiella rosépremiären i Borås. Blev upphämtade med båt, åkte de få metrarna till Ekebo och parkerade på altanen, inlindade i filtar, med varsitt glas rosé. "Det ÄR inte kallt, det ÄR sommar nu". Älskar den svenska inställningen. Men vad fint det var. Mer sådant här i sommar bestämde vi, innan vi traskade hem i natten, Sofia & jag.
Nu ska jag krypa ner under täcket. Det är ju trots allt en dag imorgon med. En hel del provhantering och så småningom ett riktigt kämpigt träningspass väntar. Life of a inköpsassistent, you know.
0 tankar:
Skicka en kommentar