Mitt rum är helt upp och ner. Ett enda stort kaos. Det blir så när livet går i 180 och man bara hinner hem för att byta packning innan man försvinner iväg igen. Den här helgen var vi på Källvik hela familjen. Plockade fram sovsäckar och blåste upp en luftmadrass mitt i byggdammet. Låtsades som att vi campade. Det är faktiskt så det känns när man sover i en sommarstuga utan säng, vatten och el. Men det var mysigt, fast det var lite kallt. Och i lördags var det fotbollspremiär. Det var också kallt, men himla peppande ändå. Jag har så många knep mot det där med kyla så den lyckas liksom ändå inte bita sig fast i mig. Gymnastiserar, vevar och studsar upp och ner så att folk tror att jag är fullständigt knäpp ungefär. Precis som på dansgolvet med andra ord. I lördags var det Grand som fick prova på mina moves, när vi var ute och firade Madde som fyllt år. Jäklar vad vi dansade och jäklar vad kul det var. Mina ben var helt slut när jag lyckats återvända till stugan, klättrat upp på loftet och krupit ner bredvid Sofia igen. Och precis sådär slut fortsatte jag att vara hela söndagen sen. Inte ens Vasaloppet, spackel eller att vardagsrumsgolvet på L27 blev klart hjälpte mot tröttheten denna dag. Det är uttröttande att knö in så mycket på samma helg minsann, men jag har hört att det där med fullknökade helger är lite utav min grej.
I eftermiddag har jag varit hemma för en sån där mellanlandning igen. Skrivit klart mitt cv och cyklat några mil. Imorgon åker jag till Borås igen och ska äntligen få pussa lite på A, som varit i Barcelona alldeles för många dagar utan mig.
0 tankar:
Skicka en kommentar