I lördags ställde ju vi, som jag redan skrivit, till med kalas ute på Källvik. Precis som alltid lektes de obligatoriska lekarna. Och som alltid var det blodigt allvar.
Paulina var med! Så himla glad. Hon måste väl blivit skräckslagen av att bli inkastad i våra tuffa spel, men jag måste säga att hon ändå klarade av det galant.
Bygga höga torn av sockerbitar, jo minsann.
Klurigt värre.
Mamma, som hade hittat på lekarna fick vara domare.
Och titta så bra det kan bli! 26 centimeter eller något liknande tror jag det vinnande lagets var. Mitt lags däremot, den blev väl inte mer än 12.
Och pappa, som också fick hjälpa till att döma på ett hörn. Mäta sockertorn och ta tid vid mutterskruvning och så.
Emellan lekarna bröt vi av med en annan obligatorisk grej vid sånna här sammankonster; den gemensamma matlagningen. Det går till så att ett lag står för förrätten, ett för huvudrätten och ett för efterrätten och det är kaos precis över allt.
Mitt lag fick göra förrätt.
Vi fick sitta i vardagsrummet och knåpa ihop allt, men det gick ju bra det med.
Och massa gott fick vi ihop tillslut.
Om någon dag eller så ska ni få se på lite bilder till.
0 tankar:
Skicka en kommentar