110102

Idag skulle familjen varit hemma hos Paulina på glögg. Det var planerat sedan ganska länge och jag hade till och med nästan bestämt vilken klänning jag skulle ha. Men så vaknade mamma & jag i morse och mådde jättedåligt båda två, så istället har jag suttit inne hela dagen och kämpat emot mitt bultande huvud. Så typiskt. Att man aldrig kan få bli helt frisk.







Såhär fint var det utanför Andreas fönster på nyårsaftonsmorgonen. Jag var bara tvungen att gå ut och knäppa några bilder för att kunna minnas. Och tur var väl det, för några timmar senare, när jag halkade ut i klackar, blev nyårskysst och skålade i bubbel vid tolvslaget, regnade nästan alltihop bort. Det var också anledningen till att tolvslagsfirandet utomhus blev så kort. Två minuter kan det ha varit, som det hela varade. Sedan sprang jag, med koftan på huvudet, in igen och fortsatte fira natten inomhus. Tror faktiskt inte att jag såg ett enda fyrverkeri. Men det gjorde inte så mycket, eftersom kvällen var så fin ändå. Men hej! Snön får gärna komma tillbaka. Jag tycker inte överdrivet mycket om att man inte kan gå utanför dörren utan att slå ihjäl sig på grund av all is.