Morfar är fortfarande på sjukhus. Vår stora starka brunbjörn till morfar som blev så liten och skör när kroppspulsådern brast. I onsdags var vi tvungna att åka neråt Borås igen och vi fick alltså lämna honom där i en sjukhussäng på Eksjö lasarett. Vi fick iallafall ett par fina dagar i Eksjö, hela familjen ihop, trots att anledningen till vår vistelse alltså inte var riktigt vad vi väntat oss. Bästa morf, jag hoppas och håller alla tummar jag har för att han blir bra igen snart.
Jag är kvar i stugan. Pendlar alltså till jobbet varje dag, och medan vi lyssnar på konstig musik där så lyssnar jag på nya sommarpratare på vägen dit. Tycker om det så mycket, att lyssna på fascinerande berättelser medan avståndet mellan mina städer krymper ihop. Fast idag kan det ha varit sommarens sista gång, för imorgon tar mammas & pappas semester slut och om ett par dagar flyttar vi alltså hem till Hjuvik igen. Det ska bli fint, men känns lite sorgligt med. Jag tycker ju så väldigt mycket om att vara i Borås om somrarna och himlen är ju oftast så vacker just mellan Göteborg och Borås.
Det har blivit kallare med. Om kvällarna visar termometern 13 grader och det är nästan nästan för kallt för att gå barbent på fotboll minsann. På jobbet är det bara en vecka kvar av hösäsongen och om tre veckor börjar skolan igen. Hjärtskärande mycket som påminner om ett sommarslut, tycker jag.
Det har blivit kallare med. Om kvällarna visar termometern 13 grader och det är nästan nästan för kallt för att gå barbent på fotboll minsann. På jobbet är det bara en vecka kvar av hösäsongen och om tre veckor börjar skolan igen. Hjärtskärande mycket som påminner om ett sommarslut, tycker jag.
0 tankar:
Skicka en kommentar