2012. Det var året som innehöll otroligt mycket bra saker, fina stunder och roliga händelser, men det var också året då jag förlorade en av de viktigaste personerna i mitt liv. Precis som 2011 var det därför ett konstigt år, för att det innehöll så otroligt mycket glädje men också så himla mycket sorg.
Jag tror att jag kommer minnas 2012 som farmors år. Det var året jag ägnade mycket tid med henne efter att farfar gått bort. Åkte på utflykter, fikade och pratade minnen. Vi hade det fint, farmor & jag, hennes sista år och efter att jag suttit bredvid henne på sjukhuset, sagt farväl och gråtit så att nästan alla tårar tagit slut började en ny period i mitt liv. Jag har nu inte längre någon farmor att hälsa på. Ingen att äta bakelser med, spela kort eller titta på bilder med från förr. Men på sätt och vis kommer farmor ändå alltid att finnas kvar och det är det som gör att det ändå känns bra. 2012 kommer jag minnas som farmors år, vilket känns både sorgligt, bra och fantastiskt fint och med det sagt känner jag mig redo för 2013. Jag tror att det kommer bli ett fantastiskt år på många vis.
Nyår för prick ett år sedan, då jag firade med tre av mina favorittjejer i Umeå. Ikväll firar jag istället i Borås med två av de absolut bästa personerna jag vet.
0 tankar:
Skicka en kommentar