Alltså åh, I rymden finns inga känslor. Jag & Andreas var och såg den på bio igår kväll. Under hela 85 minuter satt jag som förstelnad i stolen, med ett leende på läpparna varvat med tårar i ögonen, ibland både och. Inte många gånger har en film berört mig så tidigare. Fotografiet, skådespelarna, miljön... allt. Så himla vacker hela den. Jag skulle faktiskt kunna sträcka mig så långt som att säga att den är en av de bästa filmerna jag någonsin sett. Se den.
0 tankar:
Skicka en kommentar