090107

Det hade snöat hos Andreas. Men nu stod jag där dyblöt i regnet och tänkte på ett visst sms jag fick den tjugofjärde september tvåtusensex. Insåg att det smset har förändrat mitt liv. Sedan kom Paulina och släppte in mig och jag fick krypa ner i hennes gigantiska mjukisbyxor. Som vanligt försvann tiden iväg genom allt prat och när brevbäraren kom insåg vi att det nog var dags att sova. Imorgon börjar skolan och jag vill inte. (Jag har de bästa vännerna i världen).