Här, på mitt vackraste, mest rogivande, somrigaste ställe, befinner jag mig just nu. Andas ut; svalkar den lite för varma kroppstemperaturen med ett eller två eller tre dopp i sjön, känner vinden ta tag i håret när jag trampar fort ner för backar utan hjälm, vaknar upp av envisa morgonsolstrålar som letat sig in, åker båt på en alldeles spegelblank sjö och ligger på gräsmattan och läser de första sidorna i en ny bok. Precis hela tiden måste jag stanna upp och nypa mig i armen, kan liksom inte förstå att man kan ha det så här bra. Och gång på gång kastas jag tillbaka till verkligheten, försöker fånga det fina ögonblicket och minns: "tänk att livet kan vara så förbaskat fint".
0 tankar:
Skicka en kommentar