I fredags gick Andreas & jag upp tidigt, tog på oss finkläderna, kammade oss extra fina i håret och åkte till Borås. Vi skulle nämligen på skolavslutning! Det var Andreas kusiner som skulle få sommarlov och jag, som tycker att skolavslutningar kan vara någonting utav det finaste som finns, tvekade inte på att följa med.
Trots min stora förtjusning i denna typ av tillställning var det här faktiskt första gången jag var på skolavslutning i en kyrka och jag måste säga att jag gillade det.
Det var så fint utsmyckat där inne, alla var somrigt klädda och när barnen sjöng hade jag gåshud över hela benen. Jag som annars alltid vill gråta en skvätt vid den här typen av sammankonster lyckades däremot, tack & lov, hålla tårarna inne denna gång.
Under tiden som rektorn höll tal, föräldrar delade ut pris till klassens kompis och alla sjöng
Den blomstertid nu kommer satt jag och funderade på hur snabbt tiden går, men hur länge sedan det var som jag själv stod där fram och sjöng.
Och så vips var det slut alltihop. Barnen hade sommarlov och vi fick gå ut på kyrkogården där det kramades, vinkades och delades ut fina ord.
Efteråt åkte vi hem och åt obligatorisk jordgubbstårta innan Andreas & jag fick kasta oss iväg på nästa äventyr, student.
0 tankar:
Skicka en kommentar